Hoppa till huvudinnehåll

Möte i Lindesberg, Fribi Honey House

  • Presentation av deltagarna:
  • Johannes: Styrelseledamot i Biodlarföretagen och biodlare Höglandets Honung AB
  • Mikael Sundström: Styrelseledamot i Biodlarföretagen och biodlare Bergslagshonung
  • Jonathan Sundström, Höglandets Honung AB
  • Stefan Eriksson, affärsutvecklare på K3 Nordic AB, systemansvarig i KYH-projektet
  • Mats Hälldahl, strategisk rådgivare med fokus på spårbarhetsteknologi.
  • Björn Lagerman, initiativtagare och grundare av BeeScanning Global AB
  • Anteckningar från mötet:
  • Björn ger en översikt av KYH-projektet och idén om att skapa spårbarhet där objektiv dokumentation av honungsskörden är en viktig komponent.
  • Mats relaterar till andra spårbarhetsprojekt inom fiske- och ullindustrin och berättar om tekniken blockchain som stödjer spårbarhet av händelser i hela kedjan från biodlare till konsument.
  • Johannes frågar sig om alla kommer att kunna se allt, apropå att händelser loggas i blockkedjan. Som biodlare vill man ju inte riskera att avslöja affärshemligheter:
  • Svar på frågan: Projektet bestämmer vad som ska loggas och visas och hur det ska göras tillgängligt. Exempelvis har en biodlare inte insyn i andra biodlares leveranser.
  • Johannes berättar om projektet Honungsanalys, där Biodlingsföretagarna med hjälp av insamlade bidrag köper honungsprover från butiker och skickar dem för DNA-analys. Det finns en förhoppning om att handeln ska ta bort falsk honung om DNA-analysen kan upptäcka fusk.
  • Björn och Stefan presenterade KYH-projektet och omfattningen av den förstudie som nu pågår. Förstudien syftar till att identifiera projektet, engagera deltagare och ta fram en plan för utvecklingsprojektet som ska ta fram ett stöd för spårbarhet av honung.
  • I förslaget till KYH finns idéer om att utveckla funktionalitet för en medicinsk journal som då också skulle kunna använda spårbarhetstekniken. Johannes påpekade att han inte tycker att den medicinska journalen hör hemma i detta spårbarhetsprojekt. Gruppen var överens om detta.
  • Det fördes en diskussion om standarder och de insikter som projektgruppen hittills har samlat om GS1 och deras standarder. Johannes efterfrågade en enhetlig standard för Batch No. vilket skulle vara positivt.
  • Johannes tog upp vikten av kompatibilitet med andra spårbarhetssystem. Det blir till exempel viktigt när man blandar honungspartier från olika leverantörer som använder olika spårbarhetslösningar. Det är också viktigt för inköpare att kunna jämföra olika leverantörer som använder olika spårbarhetslösningar. Intertek har en lösning som verkar kunna få många användare, kompatibilitet med deras lösning kommer förmodligen att vara viktigt.
  • Björn visade processen "Honeyprofile" som visar hur objektiv dokumentation av honungsskörden och AI-analys av densamma skapar input till den QR-kod som konsumenterna kan skanna för att få information om honungens ursprung.
  • Den objektiva bedömningen av honungsskörden baseras på en AI-modell som ska utvecklas. Denna modell behöver i sin tur ett stort antal bilder från befintliga skördar, inklusive skördens vikt. Björn frågade under mötet om biodlingsföretagen kan vara involverade i att samla in bilder för att träna AI-modellen. Detta öppnade en diskussion om huruvida det är möjligt för honungsskördare att fotografera skörden på plats i bigården. Det finns ett antal utmaningar och Jonathan påpekade att det kan vara svårt att få personalen att ta rätt bilder.
  • Johannes tog upp idén om att fotografera honungsramarna i vaxrummet före vaxning. Kanske kan fotograferingen automatiseras i större utsträckning i bikupans rum och underlätta både inlärningsdata för AI-modellen och användningen.
  • Vi konstaterade gemensamt att vi förmodligen kan ha olika typer av "bevisdata" som loggas i värdekedjan beroende på vilka förutsättningar som finns. Vissa kan fotograferas i bigården vid skörden och andra i slamrummet.
  • Johannes betonade vikten av att beräkna massbalansen. Att det registrerade antalet bikupor stämmer överens med den rapporterade skörden. Över tid bör det finnas en korrelation som hjälper till att förstärka att det här är äkta honungsskördar.
  • En diskussion om huruvida slumpmässigt urval av biodlare kan vara tillräckligt i stället för avancerad dokumentation av skörden. Provtagningen bygger på förtroende eftersom det inte är möjligt att täcka alla biodlare/gårdar/ bikupor på ett effektivt sätt. Slutsatsen av diskussionen var att provtagningen bör vara ett komplement till den spårbarhetsmodell som håller på att utvecklas.
  • Mikael påminde om att det kommer att finnas ett krav på ett biregister som kommer att vara offentligt. Detta register bör kunna hjälpa spårbarhetslösningen med massbalansberäkningen.
  • Johannes betonade att buteljerarna måste vara med i projektet eftersom de har en viktig roll. Björn menade att det är dagligvarukedjorna som bestämmer och att det är viktigast att de är med i projektet. Naturligtvis vore det önskvärt att även ha representanter för buteljerarna.
  • Mikael tog upp att det från och med slutet av november 2024 finns en ny regel från EU om att exportörer till EU måste vara registrerade.
  • En diskussion om KYH-projektets inriktning: Fokus bör ligga på Sverige och Europa.
  • När det gäller provtagning påpekade Johannes och Mikael att det borde vara möjligt att utöka KRAV-kontrollerna till att omfatta mätning av t.ex. antalet bikupor.
  • Mikael kom på idén att låta KYH-appen automatiskt registrera att biodlare besökte sina bigårdar.
  • Johannes tillade sedan att KYH-appen sedan kan påminna biodlaren om att fotografera sin bigård. Appen kan också påminna biodlaren om att fotografera de bigårdar som saknar foton.
  • Jonathan undrade hur det fungerar med QR-koderna på honungsburkarna, behöver varje ny batch en ny etikett med en ny QR-kod? Projektgruppen tror inte att det är så, men här behöver vi lära oss mer av GS1 för att vara säkra på hur märkningen fungerar.
  • Johannes tog upp frågan om etik. Som biodlare vill man inte känna att man måste bevisa sitt arbete, en viktig punkt att tänka på.
  • Gruppen diskuterade kostnad kontra nytta med en spårbarhetslösning. Björn beskrev hur han tänkte när han tog fram en beskrivning av lösningen för Jordbruksverket. Enligt hans preliminära beräkningar skulle kostnaden kunna ligga på ca 1,2 kr per kg honung. Samtidigt bör honungens värde kunna öka med 10%, vilket motsvarar ca 4 kr per kg honung. Johannes tycker att den beräknade värdeökningen är för hög.
  • En kommentar gjordes om att Nya Zeeland är en förebild när det gäller spårbarhet för honung, det kan finnas lärdomar att dra därifrån.
  • Mikael sa att ett skräckscenario skulle vara att vi implementerar den här spårbarhetslösningen men att den inte har någon effekt på priset på äkta honung.
  • Fortsättning av arbetet i denna grupp diskuterades och Johannes informerade om att det finns ett branschråd som fokuserar på köparen. Ett möte med detta branschråd där KYH-projektet presenteras skulle vara en lämplig fortsättning. Johannes tog på sig att försöka organisera detta möte.
  • Mötet avslutades med ett foto av deltagarna vid mötesbordet.

På noterna Stefan Eriksson